Bostadsbyggandet minskar i majoriteten av kommunerna

I 171 av landets 290 kommuner har antalet färdigställda bostäder minskat under mandatperioden. Det visar en sammanställning som Dagens Samhälle gjort tillsammans med nyhetstjänsten Newsworthy. Ser man enbart till det senaste året är nedgången ännu tydligare.

Boverkets bild av marknaden pekar åt samma håll: för första gången på 25 år uppger fler kommuner balans än underskott. Enligt samhällsplaneraren Marie Sand rör det främst mindre kommuner utanför storstadsregionerna, medan storstäder och högskoleorter fortfarande saknar bostäder. Balans betyder dock inte att behoven är täckta – de lediga lägenheterna matchar inte alltid efterfrågan, och flera kommuner har svårt att rekrytera till skola och hemtjänst eftersom prisnivåerna är fel.

Ett femtiotal kommuner har i stället överskott och planerar rivningar för att anpassa beståndet till befolkningsutvecklingen. I Norberg beslutade kommunen i maj att riva fyra tomma hyreshus med sammanlagt 89 lägenheter, tidigare använda som flyktingboende. Kommunstyrelsens ordförande Johanna Odö (S) pekar på höga byggkostnader och trögheten hos bankerna som det största hindret. Förra året färdigställdes ingen enda bostad i kommunen.

Sedan lagskärpningen 2025 måste varje kommun anta en formell handlingsplan för bostadsförsörjningen under mandatperioden. Hittills har 141 kommuner gjort det.

Boden går mot strömmen. Stegras stålverk och Försvarsmaktens expansion driver behovet – förra året färdigställdes drygt 49 bostäder per tusen invånare, enligt Bodenbos vd Erik Öhrling.

Källor: Dagens Samhälle i samarbete med Newsworthy, Boverket.