Tingsrätten och hovrätten har, med stöd av den så kallade bulvandomen, slagit fast att hyresgästen har samma besittningsskydd som en förstahandshyresgäst. I mars 2026 överklagade Ibrahimović och Seger till HD, som nu meddelat att man inte finner skäl att pröva målet. Hovrättens dom gäller därmed.
Enligt Sara Björkeholm, jurist för Ibrahimović och Seger, är lägenheten enligt detaljplanen en lokal, och stadsbyggnadskontoret har inlett ett tillsynsärende om den upplåtits på felaktiga grunder. Kontoret gjorde ett tillsynsbesök på adressen den 28 april i år men har inte fattat beslut. Blir slutsatsen att lokalen ska återställas riskerar hyresgästen kontraktet.
Utrymmet inreddes som bostad 2017 av en tidigare ägare, utan bygglov eller ritningar för bostadsanvändning, enligt Björkeholm. Paret sade själva upp hyresavtalet 2023 med hänvisning till att det är en lokal – men riskerar ändå en sanktionsavgift, enligt Björkeholm.
Parallellt ligger ett ärende vilande hos Hyresnämnden i Stockholm, som avvaktat HD:s besked och nu ska pröva om hyresgästen har starkare skäl att bo kvar än fastighetsägarnas intresse av lokalen. Avgörande väntas tidigast i början av 2027 och kan sedan överklagas till hovrätten.
Roland Sjölin, som företräder hyresgästen, säger att han och klienten är lättade: "Det har varit Davids kamp mot Goliat och en stor prövning för min klient." Han räknar med att nämnden avslår kraven på att avtalet ska upphöra, och hänvisar till detaljplanen om att bottenvåningen får användas för affärs- eller kontorsändamål: "Jag har svårt att tänka mig att stadsbyggnadskontoret skulle komma fram till att det är en lokal när det var en bostad sedan 1990-talet."
Sjölin pekar också på lagändringen om blockuthyrning i juli i år, som försvagar besittningsskyddet och väntas minska antalet mål enligt bulvandomen. Björkeholm delar bedömningen att regelverket gör det svårare för andrahandshyresgäster framöver, men anser inte att det påverkar just detta mål.
