De nya talespersonerna, del 2: Ilyas Hassan, V

1. Vilken enskild hyresfråga vill du ha beslutad före mandatperiodens slut?

Vi vill stoppa de orimliga hyreshöjningarna. Därför vill vi införa en tillfällig hyrespaus medan hyressättningssystemet ses över. Ingen ska behöva oroa sig för att tvingas flytta från sitt hem för att hyran höjs kraftigt. Vi behöver också bygga fler hyresrätter som vanliga löntagare har råd med.

2. Vad krävs för att du ska bli nöjd med hur hyresmarknaden utvecklar sig?

Fler hyresrätter med rimliga hyror, hårdare tag mot oanständiga hyresvärdar, ett starkare besittningsskydd, färre renovräkningar och starkare skydd för andrahandshyresgäster. Ingen ska behöva lägga en orimligt stor del av sin inkomst på boendet. Det kräver en aktiv statlig bostadspolitik, bättre finansiering av byggandet och en allmännytta som tar samhällsansvar.

3. Varför är det rättvist med reglerade hyror när hyresfastighetsägare inte får statliga subventioner?

Hyresreglering handlar inte om att garantera fastighetsägare en viss avkastning, utan om att skydda människors möjlighet att bo kvar i sina hem. Bostäder är en grundläggande social och mänsklig rättighet, inte vilken vara som helst.

4. Allmännyttan äger i dag drygt 40 procent av hyresrätterna i Sverige. Ska allmännyttans bestånd utökas eller minskas?

Det ska utökas. Allmännyttan är ett av våra viktigaste verktyg för att bygga bostäder som människor har råd med och motverka segregation. Vi vill stoppa utförsäljningarna och stärka kommunernas möjligheter att ta bostadssocialt ansvar. Allmännyttan ska i första hand styras av samhällsnytta, inte av avkastningskrav. Vi vill ta bort kravet att allmännyttan måste vara vinstdrivande.

5. Vilken plats ska privata aktörer ha på hyresmarknaden?

Privata aktörer har en viktig plats och kan bidra till bostadsbyggandet. Men det betyder inte att bostadsförsörjningen kan överlåtas till marknaden ensam. Samhället måste sätta ramarna och säkerställa att det byggs bostäder även för människor med vanliga och låga inkomster. Vi vill kombinera privata initiativ med en stark allmännytta och en aktiv statlig bostadspolitik.

6. Attraktiva hyresrätter i innerstaden innehas oftast av äldre personer med höga inkomster. Borde de tillsättas efter behov för att minska segregation?

Det stämmer att äldre personer är överrepresenterade i attraktiva hyresrätter i innerstäderna, då kötiderna ofta är långa. Även om vissa kommuner, till exempel Stockholm, ”kvoterar in” unga vuxna i sina kösystem. Men bilden av att de boende generellt har höga inkomster är missvisande. Många har kunnat bo kvar tack vare bruksvärdessystemet och rimliga hyror. Med marknadshyror och utan rättvisa kösystem till de attraktiva bostäderna skulle dessa människor överhuvudtaget aldrig kunnat vare sig bo kvar eller flytta in i de attraktiva bostäderna. Lösningen på segregationen är inte att människor ska tvingas flytta, utan att bygga fler bostäder med rimliga hyror i hela staden och ge fler möjlighet att bo där de vill.

7. Ska kötiden fortsatt avgöra vem som får en hyresrätt, och ska byten och andrahandsuthyrning regleras annorlunda än i dag?

Ja. Kötid ska fortsatt vara den grundläggande fördelningsprincipen. Även om det alltid kommer vara nödvändigt med vissa förturer. Vi vill stärka andrahandshyresgästers rättigheter och motverka oskäliga hyror. Den som hyr en bostadsrätt i andra hand ska ha samma grundläggande skydd och rättigheter som den som hyr en hyresrätt i andra hand. Privatuthyrningslagen behöver därför ses över så att det inte går att ta ut oskäligt höga hyror på bekostnad av den som behöver en bostad. Andrahandsuthyrning ska vara ett komplement, inte en marknad för vinstmaximering. Samtidigt måste både legitima bostadsbyten och tillfällig uthyrning fungera väl.

8. På hyresbostadsmarknaden är det parterna själva som förhandlar och kommer fram till avtal, precis som på arbetsmarknaden. Hur vill du förändra det?

Vi värnar kollektivt förhandlade hyror och hyresgästernas rätt till inflytande. Men dagens system behöver ses över när hyreshöjningarna blir orimliga och möjligheterna att lösa tvister inte fungerar tillfredsställande. Vi vill se en tillfällig hyrespaus och en översyn som ger ett mer rättvist och förutsägbart system, med rimliga hyror och starkare skydd för hyresgästerna.

9. Hyresgästföreningen vill avskaffa systemet med oberoende skiljeman, Fastighetsägarna vill utveckla det. Vilken linje stödjer du?

Dagens ordning har inte fungerat tillräckligt väl för att skydda hyresgästerna mot orimliga hyreshöjningar. En lösning får inte innebära att fastighetsägare ensidigt kan driva igenom högre hyror. Hyresgästerna måste ha verkligt inflytande och förhandlingarna ska präglas av insyn, balans och förutsägbarhet. Vi vill se en tvistlösning som stärker parternas ansvar och skapar bättre balans mellan hyresgäster och fastighetsägare. Man kan exempelvis titta närmare på hur medling mellan arbetsmarknadens parter fungerar. Målet måste vara att stärka de kollektiva förhandlingarna, värna hyresgästernas inflytande och skapa långsiktigt hållbara överenskommelser om hyrorna.

10. Ska hyrorna för nyproduktion och befintligt bestånd bli friare, eller ska nuvarande bruksvärdessystem behållas?

Vi säger nej till alla former av marknadshyror, vad de än kallas. De skulle innebära kraftigt höjda hyror, ökad segregation och att fler människor tvingas bort från sina hem. Redan i dag kan presumtionshyror i nyproduktion bli så höga att de i praktiken närmar sig marknadshyror och stänger ute vanligt folk. Vi vill värna bruksvärdessystemet men anser även att systemet måste se över och utvecklas. Hyresrätter ska vara ett tryggt och ekonomiskt rimligt boende för alla, då det de facto är den enda upplåtelseform som alla kan efterfråga.

11. Behövs ett tillståndssystem för hyresvärdar eller skärpta krav på underhåll och skötsel?

Ja, hyresgäster ska kunna lita på att deras hyresvärd sköter fastigheten och följer lagen. Hyresgästerna har rätt till fungerande bostäder och löpande underhåll – hyrorna ska inte gå till stora vinster samtidigt som underhållet eftersätts alternativt resulterar i orimliga hyreshöjningar efter en renovering. Vi vill stärka tillsynen och hyresgästernas möjligheter att få brister åtgärdade. Det ska inte löna sig att missköta bostäder eller låta underhållet förfalla. Ett eventuellt tillståndssystem bör utformas så att det effektivt motverkar oseriösa värdar och ger hyresgästerna ett reellt skydd.

12. Ska hyror förhandlas kollektivt varje år eller ska de indexeras?

Vi vill behålla kollektiva hyresförhandlingar. Hyror ska inte automatiskt följa ett index som riskerar att vältra över inflation och kostnadsökningar på hyresgästerna utan en verklig förhandling. Parterna behöver kunna väga in både kostnader och hyresgästernas betalningsförmåga. Systemet ska vara förutsägbart, transparent och ge hyresgästerna ett reellt inflytande.

13. Bör det finnas flera hyresgästorganisationer som konkurrerar om att förhandla hyrorna? Varför eller varför inte?

Det viktigaste är att hyresgästerna har en stark, självständig och demokratiskt förankrad representation. Konkurrens mellan organisationer är inget självändamål och får inte försvaga hyresgästernas gemensamma förhandlingskraft. Alla förändringar måste utgå från hyresgästernas intressen, säkerställa insyn och ansvarstagande och motverka att fastighetsägarnas ställning stärks på hyresgästernas bekostnad.