1. Vilken enskild hyresfråga vill du ha beslutad före mandatperiodens slut?
Jag vill införa friare hyressättning i nyproduktion, med starkt besittningsskydd och förutsägbar hyresutveckling. Det behövs långsiktiga villkor som gör det attraktivt att investera i hyresrätter. Vi behöver bygga fler bostäder och korta köerna, utan att tumma på tryggheten för den som hyr.
2. Vad krävs för att du ska bli nöjd med hur hyresmarknaden utvecklar sig?
Att fler människor kan hitta en bostad som passar deras livssituation, utan orimligt långa kötider. Det kräver fler bostäder, enklare byggregler, lägre trösklar för byggande och bättre förutsättningar för investeringar. Bostadspolitiken måste fungera i hela landet, i storstäder såväl som i mindre kommuner och på landsbygden.
3. Varför är det rättvist med reglerade hyror när hyresfastighetsägare inte får statliga subventioner?
Hyresgäster behöver skydd mot oskäliga hyreshöjningar, men regelverket måste också vara rimligt för den som investerar och förvaltar bostäder. Det är inte hållbart att kräva stora investeringar utan att ge långsiktiga förutsättningar att få dem att gå ihop. Vi vill därför ha friare hyressättning i nyproduktion, med ett starkt besittningsskydd och förutsägbara hyror.
4. Allmännyttan äger i dag drygt 40 procent av hyresrätterna i Sverige. Ska allmännyttans bestånd utökas eller minskas?
Det ska avgöras utifrån de lokala behoven, inte av en nationell procentsats. Allmännyttan har en viktig roll, men den ska inte ensam bära ansvaret för bostadsförsörjningen. Kommunerna behöver kunna kombinera allmännyttiga bostäder med privata investeringar och olika upplåtelseformer, så att fler kan hitta ett boende som passar dem.
5. Vilken plats ska privata aktörer ha på hyresmarknaden?
En självklar och viktig plats. Privata fastighetsägare bidrar med kapital, byggande, förvaltning och valmöjligheter. Vi behöver fler aktörer som vill investera i hyresrätter, både i storstäder och på mindre orter. Då måste reglerna vara långsiktiga och förutsägbara, samtidigt som hyresgästerna har ett starkt skydd och kan ställa krav på en välskött bostad.
6. Attraktiva hyresrätter i innerstaden innehas oftast av äldre personer med höga inkomster. Borde de tillsättas efter behov för att minska segregation?
Nej, jag tror inte på ett system där staten eller kommunen generellt avgör vem som bäst behöver en viss lägenhet. Däremot måste vi motverka segregationen genom att bygga fler bostäder och skapa blandade boendemiljöer. Det ska finnas bostäder för olika livssituationer, och fler ska kunna välja var de vill bo. Däremot ska vi inte förstöra redan fungerande bostadsområden.
7. Ska kötiden fortsatt avgöra vem som får en hyresrätt, och ska byten och andrahandsuthyrning regleras annorlunda än i dag?
Kötid är ett begripligt och transparent sätt att fördela bostäder, men det behöver inte vara den enda. Olika förmedlingsmodeller kan prövas utifrån lokala förutsättningar. Andrahandsuthyrning bör bli enklare och reglerna tydligare, samtidigt som hyresgäster skyddas mot oskäliga villkor. Vi behöver dessutom använda det befintliga bostadsbeståndet bättre.
8. På hyresbostadsmarknaden är det parterna själva som förhandlar och kommer fram till avtal, precis som på arbetsmarknaden. Hur vill du förändra det?
Den svenska partsmodellen har ett värde och ska värnas. Men den behöver vara transparent, effektiv och ge rimliga förutsättningar för både hyresgäster och fastighetsägare. För nyproduktion vill vi se friare hyressättning genom avtal, med starkt besittningsskydd och förutsägbar indexering. Offentlig hyresstatistik kan också ge parterna ett bättre beslutsunderlag.
9. Hyresgästföreningen vill avskaffa systemet med oberoende skiljeman, Fastighetsägarna vill utveckla det. Vilken linje stödjer du?
Jag ser positivt på att utveckla systemet med oberoende skiljeman. Hyresförhandlingar ska kunna avslutas inom rimlig tid och ge förutsägbara resultat för båda parter. Ett välfungerande system behöver vara opartiskt, transparent och effektivt. Det ska inte ersätta partsmodellen, utan hjälpa till när förhandlingarna kör fast.
10. Ska hyrorna för nyproduktion och befintligt bestånd bli friare, eller ska nuvarande bruksvärdessystem behållas?
Vi vill ha friare hyressättning i nyproduktion, inte generellt fria hyror i det befintliga beståndet. Det behövs för att göra det mer attraktivt att bygga nya hyresrätter. Samtidigt ska den som redan hyr ha ett starkt besittningsskydd och kunna förutse sin hyra. Offentlig hyresstatistik ska bidra till transparens och rimliga villkor.
11. Behövs ett tillståndssystem för hyresvärdar eller skärpta krav på underhåll och skötsel?
Hyresgäster ska kunna lita på att bostaden är trygg och välskött. Det kräver tydliga krav, fungerande tillsyn och konsekvenser för fastighetsägare som allvarligt missköter sitt ansvar. Jag är däremot tveksam till ett generellt tillståndssystem som riskerar att öka byråkratin för alla. Vi bör i första hand säkerställa att befintliga regler följs och att tillsynen fungerar.
12. Ska hyror förhandlas kollektivt varje år eller ska de indexeras?
För det befintliga beståndet ska den kollektiva förhandlingsmodellen fortsatt ha en central roll. För nyproduktion vill vi se en förutsägbar indexering som gör det lättare för både hyresgäster och fastighetsägare att planera sin ekonomi. Oavsett modell måste hyresgästen kunna förstå hur hyran utvecklas, samtidigt som fastighetsägare får långsiktiga villkor.
13. Bör det finnas flera hyresgästorganisationer som konkurrerar om att förhandla hyrorna? Varför eller varför inte?
Hyresgäster bör ha möjlighet att organisera sig och företrädas på ett sätt som inger förtroende. Samtidigt måste förhandlingssystemet vara tydligt och fungera effektivt, så att fler organisationer inte leder till oklara mandat eller onödiga konflikter. Jag ser gärna en diskussion om hur representationen kan utvecklas, med fokus på hyresgästernas inflytande och en välfungerande partsmodell.
