De gröna, socialdemokraterna (SPD) och vänsterpartiet Die Linke presenterade i lördags ett sonderingsdokument med planer på “socialisering” av bostäder i nästa Berlinsenat. Förslaget gäller ägare med minst 10 000 lägenheter i staden.
Gränsen är högre än i initiativet “Enteignet Deutsche Wohnen & Co”, som för fem år sedan ledde till en folkomröstning i Berlin och utgick från 3 000 lägenheter. Med den nya gränsen skulle cirka 150 000 lägenheter omfattas, jämfört med 240 000 enligt forskningsinstitutet Empiricas beräkning för den lägre gränsen.
Lägenheter byggda efter 1 januari 2021 samt bostadsrättsföreningar och icke vinstdrivande bolag undantas. Ersättningen till ägarna föreslås begränsas till 16 miljarder euro, beroende på vad som är finanspolitiskt hållbart. Berlins statliga revisionsmyndighet bedömde 2024 att en ersättning till marknadsvärde kunde uppgå till upp till 40 miljarder euro. Berlin har redan en skuld på nästan 70 miljarder euro.
Partierna vill lägga fram lagstiftning senast i mitten av 2028. En expertkommission tillsatt av Berlins regering konstaterade 2023 att socialisering är möjlig enligt artikel 15 i den tyska grundlagen. Juridisk osäkerhet kvarstår enligt uppgifterna kring om ingreppet i äganderätten är proportionerligt.
Vonovia ägde nära 140 000 lägenheter i Berlin vid utgången av 2025. Bland de berörda bolagen nämns också Heimstaden Germany med cirka 20 000 lägenheter, Adler Group med drygt 17 000 och Covivios tyska dotterbolag med ett liknande bestånd.
Heimstaden ägs till stor del av svenska pensionssparare, med Alecta och Folksam som stora ägare, enligt Affärsvärlden.
