Rapporten är skriven av Ted Lindqvist, vd för analysföretaget Evidens, i samarbete med Bostadspolitik.se. Han menar att hyresmarknaden måste analyseras lokalt och inte med nationella mått.
Sedan 2022 har hushållens köpkraft minskat med inflation och högre räntor. Samtidigt har bygg- och finansieringskostnaderna stigit, vilket har höjt de hyror som krävs för att täcka kostnaderna.
Mäts hyran i förhållande till lokal betalningsförmåga i stället för i kronor blir rangordningen omvänd. Dyra centrala lägen har större marginal till taket, medan billigare ytterområden har små marginaler. Billiga bostäder i ytterområden är därför riskablare att bygga än dyra i centrum.
Södermalm i Stockholm är ett exempel. Där ligger hyran för nyproduktion på cirka 18 700 kronor i månaden, medan nivån där utbud och efterfrågan möts uppskattas till cirka 22 000 kronor. Kötiden är 17,5 år. I Fittja, söder om Stockholm, ligger hyran på cirka 15 150 kronor och kötiden är 2,4 år.
Vakansgraden i landet var cirka 1,3 procent 2024, men fördelningen är ojämn. I storstädernas centrala delar är den nära noll, medan den i kommuner med färre än 75 000 invånare ligger kring 2,5 procent.
Therese Nerlund, Wallenstam, säger att bolaget gör mer omfattande analyser än tidigare innan projekt startas och anpassar produkten efter efterfrågan. Hon menar att sänkt moms på byggande skulle göra produktionen billigare, så att hyrorna kan hållas nere och fler lägen blir möjliga att bygga i.
Patrik Emanuelsson, vd för Heba, vill att kommande regering skapar långsiktiga och förutsägbara regler. Byggande är en investering på 50 till 100 år, säger han, och stabilitet väger tyngre än tillfälliga stöd.
