Så ledde bostadsfrågan till regeringskris i Spanien

Då bars 87-åriga Maricarmen Abascal ut på bår ur lägenheten i stadsdelen Retiro, där hon hade bott i ungefär 70 år. Hon fördes till sjukhus och dog där i onsdags förra veckan. Dödsorsaken har inte offentliggjorts.

Lägenheten ägs sedan 2018 av fastighetsbolaget Urbagestión. Enligt hyresgästorganisationen Sindicato de Inquilinas, som drev hennes sak, betalade hon omkring 500 euro i månaden och skulle få betala 1 650 euro för att bo kvar.

Urbagestión har en annan bild. Bolaget säger att det aldrig krävt mer hyra än hon betalade, att hennes gamla hyreskontrakt hade upphört genom en lagakraftvunnen dom tre år tidigare och att Högsta domstolen gett ägaren rätt. Bolaget beskriver sig som ett litet Madridföretag och uppger att lägenheten är den enda bostad det äger. Det har också kritiserat vad det kallar ett politiskt utnyttjande av hennes situation.

Sex dagar efter vräkningen kom parterna överens om att hon skulle få flytta tillbaka. Hon lämnade aldrig sjukhuset.

Fallet blev en symbol för protesterna. Sedan vräkningen har demonstranter tältat på torget Puerta del Sol i centrala Madrid. Lägret har vid två tillfällen angripits av högerextrema grupper.

Regeringen svarade med två dekret, alltså lagar som regeringen kan anta i brådskande fall men som parlamentet måste godkänna i efterhand. Dekreten gav bland annat hyresgäster rätt till upp till två års förlängning av kontraktet och begränsade årliga hyreshöjningar till två procent. Bolag med fler än tio bostäder, eller fem i områden med bostadsbrist, skulle få begränsad rätt att köpa fler fram till 2030. Hyreskontrakt skulle bli tidsobegränsade. En hyresvärd som vill avsluta ett kontrakt skulle behöva betala minst tolv månadshyror, utom när en privatperson behöver bostaden åt sig själv eller nära släktingar.

Den 2 oktober röstade kongressen ned båda dekreten. Det konservativa PP, det högernationalistiska Vox och det katalanska Junts röstade emot.

Dagen efter demonstrerade människor i mer än 50 städer. Arrangörerna uppgav att 500 000 deltog i Madrid. Regeringens delegation i Madrid räknade 70 000.

I måndags förra veckan utlyste premiärminister Pedro Sánchez nyval till den 29 november. Dagen därpå antog regeringen dekreten på nytt med 21 åtgärder, nu kompletterade med räntefria lån på upp till 50 000 euro till förstagångsköpare, totalt 10 miljarder euro.

– Den här omröstningen handlade aldrig om ideologi, utan om medmänsklighet, sade Pedro Sánchez.

Eftersom parlamentet är upplöst ska dekreten nu prövas av ett ständigt utskott med 69 ledamöter. Där har regeringssidan och dess stödpartier 35 röster mot 34 för PP, Vox och Junts. Det baskiska partiet PNV stöder det första dekretet, som gäller sedan den 8 oktober. Det motsätter sig det andra, om tidsobegränsade kontrakt, som bara träder i kraft om utskottet godkänner det. Oppositionen anklagar regeringen för att kringgå parlamentet.

Hyresvärdsföreningen ASVAL, en spansk motsvarighet till Hyresbostadsägarna, vill att dekreten dras tillbaka. Föreningen menar att de strider mot äganderätten och rättssäkerheten och att de minskar utbudet av hyresbostäder. ASVAL kritiserar att hyresvärdarna får nya kostnader och begränsningar utan ersättning, och pekar på att regeringen själv räknar med ett underskott på 750 000 bostäder.

– Skyddsnätet kan inte vara hyresvärden, har föreningen sagt.

Spaniens centralbank, Banco de España, bedömer att underskottet växer till en miljon bostäder 2028. Enligt banken byggs 90 000–100 000 bostäder per år på den fria marknaden, och obalansen mellan byggande och antalet nya hushåll sedan 2021 har drivit upp priserna. I en tidigare rapport skrev banken att hyresreglering i studier har kopplats till ett minskat utbud av hyresbostäder och till att lägenheter flyttats över till korttids- och turistuthyrning.

Hyresgästsidan pekar på andra brister. Det spanska ombudsmannaämbetet Defensor del Pueblo har rapporterat att socialt bostadsbestånd utgör 3,3 procent av alla bostäder. Sindicato de Inquilinas kräver bland annat halverade hyror, tidsobegränsade kontrakt och expropriering av bostäder som ägs av investmentbolag.

Fackförbunden CCOO och UGT har tillsammans med hyresgästorganisationerna utlyst generalstrejk den 11 november. Det är första gången på 14 år som de två stora förbunden står bakom en gemensam generalstrejk. Kravet är bostäder och löner som räcker till att betala dem.

Arbetsgivarorganisationen CEOE kallar det oacceptabelt att företagen ska bära kostnaden för en påtryckning mot regeringen. Organisationen menar att kraven i grunden inte handlar om arbetsvillkor.