Skarp kritik mot ny rapport från tankesmedjan Bostad2030

Kritiken var bitvis hård när rapporten presenterades vid ett seminarium i Stockholm den 6 oktober. Framför allt kritiserades metodiken, underlaget och utgångspunkterna för rapporten.

Bostad2030 är en bostadspolitisk tankesmedja bildad av Arenagruppen. Den drivs med stöd av bland annat Hyresgästföreningen.

Rapporten är skriven av Veronica Hejdelind tillsammans med landskapsarkitekten Liv Sonntag och arkitekten Tinna Harling. Den bygger på intervjuer med hyresgäster och hyresvärdar i Bergsjön och Majorna i Göteborg och på Södermalm i Stockholm, genomförda under våren 2026, samt på tidigare forskning. Författarna skriver själva att urvalet är litet och inte representativt, samt att det inte finns någon statistik över hur många som har blivit renovräkta.

Med renovräkning avser rapporten att hyran efter en standardhöjande renovering höjs så mycket att hyresgästen inte har råd att bo kvar. Intervjuerna visar enligt rapporten att renoveringar skapar stor oro och stress. Författarna föreslår att hyran ska förhandlas före samråd, att bruksvärdessystemet och allbolagen utreds, att utförsäljning av allmännyttan stoppas med lag och att fastighetsägare som renoverar varsamt får en hållbarhetspremie.

– Renovräkning är ju en ganska smal lins, sade Veronica Hejdelind på seminariet.

Ida Borg, universitetslektor vid Örebro universitet, kritiserade rapportens resonemang om statistik.

– Ni skriver att det inte finns statistik om renoveringar, men det finns statistik om hur människor flyttar, sade hon.

Hennes nationella data visar att många hushåll flyttar under renoveringsåret men att det efteråt inte främst är hushåll med låga inkomster som har flyttat.

– Då hittar vi att det inte är de fattiga som flyttar ut, sade Ida Borg.

Hon föreslog begreppet inlåsning i stället för bortträngning, eftersom hushållen blir kvar men har mindre pengar över efter hyran. Hon sade också att det är klarlagt att renoveringar leder till stor stress. Rapporten hänvisar själv till en studie av Ida Borg från 2026 och återger att hushåll med låg socioekonomisk status inte har större flyttbenägenhet vid renovering än andra.

Hyresbostaderna.se har tidigare skrivit om två studier med liknande resultat. En registerstudie från Stockholms universitet, som omfattade alla svenska hyreshushåll mellan 1995 och 2019, visade att hushåll med lägre inkomster oftare bodde kvar före och efter renoveringar, medan hushåll med högre inkomster oftare flyttade. Ida Borg var en av forskarna bakom studien (Forskning: låginkomsttagare bor kvar när huset renoveras).

I en intervjustudie från Chalmers med 450 hyresgäster som flyttade från kommunala hyreslägenheter i Göteborg i samband med renovering mellan 2018 och 2022 uppgav 19 att de flyttade på grund av högre hyra. Vanligare var besvärliga förhållanden under byggtiden, bristande information och otydliga tidplaner (Få hyresgäster flyttade på grund av högre hyra vid renovering).

Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, var den mest kritiske på seminariet.

– Generellt skulle jag säga att det här är en lite förvirrad rapport i en förvirrad debatt om en jätteviktig fråga, sade han.

Han menade att debatten måste börja i hur underhåll finansieras och att fastighetsägare planerar över 50–100 år. Han ifrågasatte också att rapporten inte tar upp Hyresgästutredningen från 2017 (SOU 2017:33), där han själv var expert.

– De här förslagen är ju utredda. Varför är inte det med i rapporten? sade Martin Lindvall, och uppmanade framtida rapportskrivare att låta någon med fastighetsekonomisk kunskap granska texten före publicering.

Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta, sade att begreppet renovräkning väcker känslor inom allmännyttan och att den vanligaste orsaken till vräkning är att hyran inte betalats. Han uppgav att underhållsskulden inom allmännyttan är 686 miljarder kronor och att den inte kan läggas på hyresgästerna.

– Det behövs någon form av politik på området för att stötta upp det här, sade han.

Karin Lindeberg sade att staten måste agera och presenterade ett paket med skattefria underhållsfonder, stöd till energieffektivisering och ett bättre bostadsbidrag. Både Martin Lindvall och Håkan Larsson ställde sig bakom det.

Anders Joachimsson, fastighetschef på HSB Stockholm, som intervjuas i rapporten, beskriver att hyresvärdens osäkerhet om den nya hyran blir ett moment 22 när hyran inte kan förhandlas före renoveringen.

Enligt Fastighetstidningen ägnades mest tid på seminariet åt invändningar mot rapportens underlag och utgångspunkt, och förslagen hann knappt diskuteras.