1. Vilken enskild hyresfråga vill du ha beslutad före mandatperiodens slut?
Det behöver byggas bostäder som kan efterfrågas av fler. I en tid då byggtakten avstannat samtidigt som nyproduktion är dyrt behövs ett nytt statligt stöd för bostäder med särskilt fokus på bra klimatsmarta hyresrätter och studentlägenheter med rimliga hyror. Stödet ska kunna gå till såväl ny- till och ombyggnation som leder till fler lägenheter med rimliga hyror.
2. Vad krävs för att du ska bli nöjd med hur hyresmarknaden utvecklar sig?
Jag vill se en hyresmarknad som är mer rättvis, där människors behov går före vinstintressen och där det finns fler tillgängliga bostäder där de behövs. Ingen ska behöva begränsas i sina livsval, studier eller möjligheter att flytta dit jobben finns för att det inte går att hitta en bostad.
3. Varför är det rättvist med reglerade hyror när hyresfastighetsägare inte får statliga subventioner?
Reglerade hyror har funnits sedan 1940-talet och har inneburit en långsiktighet under lång tid för såväl fastighetsägare som för hyresgäster. Bostaden är en grundläggande rättighet och marknadshyror skulle innebära kraftiga hyreshöjningar.
"Bostaden är en grundläggande rättighet och marknadshyror skulle innebära kraftiga hyreshöjningar."
4. Allmännyttan äger i dag drygt 40 procent av hyresrätterna i Sverige. Ska allmännyttans bestånd utökas eller minskas?
Vi vill se en trygg, stabil och stark allmännytta som kan fortsätta att utvecklas. Om den ska utökas eller inte är en fråga för kommunala beslut utifrån de behov som finns lokalt. Jag vill se fler hyresrätter och en del av dessa bör rimligen ske genom allmännyttan.
5. Vilken plats ska privata aktörer ha på hyresmarknaden?
Det finns flera starka, långsiktiga och bra privata aktörer på hyresmarknaden. Det är precis som allmännyttan en viktig del av bostadsmarknaden och jag ser att privata aktörer ska kunna konkurrera om mark för nya bostadsprojekt som tillför samhället lokalt.
6. Attraktiva hyresrätter i innerstaden innehas oftast av äldre personer med höga inkomster. Borde de tillsättas efter behov för att minska segregation?
Fler hyresrätter bör kunna tillsättas efter behov och kommuner kan använda det verktygen för olika målgrupper som exempelvis trångbodda barnfamiljer eller vid våld i nära relation. Kommunerna behöver ha tydliga riktlinjer för hur förturer ska hanteras och den absoluta huvuddelen av lediga lägenheter bör fortfarande tillsättas efter kötid. Generella ungdomsköer finns redan idag i många kommuner och fungerar väl, men utöver detta är det det enskilda behovet som ska styra.
7. Ska kötiden fortsatt avgöra vem som får en hyresrätt, och ska byten och andrahandsuthyrning regleras annorlunda än i dag?
Fler hyresrätter bör kunna tillsättas efter behov och kommuner kan använda det verktygen för olika målgrupper som exempelvis trångbodda barnfamiljer eller vid våld i nära relation. Kommunerna behöver ha tydliga riktlinjer för hur förturer ska hanteras och den absoluta huvuddelen av lediga lägenheter bör fortfarande tillsättas efter kötid.
"Vi står bakom den överenskommelse om presumtionshyror som både Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen tidigare ställt sig bakom."
8. På hyresbostadsmarknaden är det parterna själva som förhandlar och kommer fram till avtal, precis som på arbetsmarknaden. Hur vill du förändra det?
Miljöpartiet vill värna den kollektiva förhandlingen men är öppna för att varsamt se över systemet. Ett exempel där vi vill se över reglerna är att ge boende ökat inflytande vid standardhöjande renoveringar och liknande förändringar som leder till högre hyror. Fastigheter måste kunna underhållas och förvaltas långsiktigt, men tillägg som inte är nödvändiga eller önskvärda av boende bör kunna undvikas.
9. Hyresgästföreningen vill avskaffa systemet med oberoende skiljeman, Fastighetsägarna vill utveckla det. Vilken linje stödjer du?
Systemet med oberoende skiljemän fungerar dåligt då många fastighetsägare satt i system att låta förhandlingar gå dit och det har visat sig vara gynnsamt för fastighetsägarnas önskemål på hyressättning. Miljöpartiet vill se en grundlig översyn av systemet för att säkerställa rimliga hyror och värna den svenska förhandlingsmodellen.
10. Ska hyrorna för nyproduktion och befintligt bestånd bli friare, eller ska nuvarande bruksvärdessystem behållas?
Vi står bakom den överenskommelse om presumtionshyror som både Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen tidigare ställt sig bakom. Det behöver vara möjligt att få ihop kalkylen för att fler hyresfastigheter ska byggas, men de hyror som sätts behöver precis som idag ske genom bostadsmarknadens parter. Det behövs även ett statligt stöd för att möjliggöra fler hyresrätter och studentbostäder till rimliga hyror.
11. Behövs ett tillståndssystem för hyresvärdar eller skärpta krav på underhåll och skötsel?
Ja, någon form av ökad kontroll av oseriösa hyresvärdar behövs. Det är orimligt att enskilda hyresgäster prövas men inte när en fastighetsvärd tar över en hel fastighet. Hur detta ska utformas behöver utredas. Det finns en utredning om tillståndssystem, men även andra sätt kan behöva studeras.
12. Ska hyror förhandlas kollektivt varje år eller ska de indexeras?
Hyrorna ska förhandlas kollektivt.
13. Bör det finnas flera hyresgästorganisationer som konkurrerar om att förhandla hyrorna? Varför eller varför inte?
Det finns ingenting i lagstiftningen som förhindrar olika hyresgästorganisationer och det kan bidra till bättre organisationer över tid. Det helt väsentliga är att dessa företräder hyresgästerna. Det finns tyvärr exempel där hyresgästorganisationer har skapats av bostadsuthyrare och där personer med stark anknytning till dessa även har varit företrädare för en hyresgästorganisation. Det är olyckligt och inte på något sätt avsikten med det system vi har med kollektivt förhandlade hyror.
