Debattartikeln publicerades på Bostadspolitik.se och undertecknades av Nathalie Brard, förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, och Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna.

Utgångspunkten är skiljemännens rekommendationer för 2027 års hyror i Stockholmsregionen, som landade på mellan 2,0 och 3,2 procent, i snitt 2,8 procent. Enligt artikelförfattarna räcker det inte för att täcka kostnadsutvecklingen.

– Under det senaste decenniet har kostnaderna ökat med 60 procent medan hyrorna bara har ökat med 30 procent, skriver de.

Samtidigt ligger skiljemännens nivåer klart över vad Hyresgästföreningen erbjuder hyresvärdar som inte kan gå till skiljeman. Det visar enligt Nathalie Brard och Tomas Ernhagen “ett grundläggande fel i det svenska hyressättningssystemet”.

Skiljemannalagen infördes 2023. Före dess kunde Hyresgästföreningen enligt författarna i praktiken diktera den årliga hyreshöjningen, eftersom ingen överenskommelse innebar ingen höjning alls. Med lagen kan en skiljeman, utsedd av hyresnämnden, avgöra hyran om parterna inte kommit överens inom tre månader.

Men skiljeman kan bara användas om hyresvärden har avtalat om det med Hyresgästföreningen. Det ger enligt artikelförfattarna föreningen ett nytt veto, trots att Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har ett avtal om att alla hyresvärdar ska få tillgång till förfarandet.

– Hyresgästföreningen har kvar sitt förhandlingsveto med ensidig möjlighet att bestämma hyresjusteringen, skriver de om hyresvärdar utan avtal.

Även där lagen används fungerar den dåligt, enligt Fastighetsägarna. De flesta förhandlingar hamnar ändå hos skiljemännen. Författarna pekar på två skäl: att lagen inte beskriver vad den årliga hyreshöjningen ska syfta till, och att skiljemännen inte behöver motivera sina beslut. Motiverade beslut kräver i dag att båda parter går med på det.

– Hittills har Hyresgästföreningen alltid sagt nej, vilket innebär att vi även här har en vetoliknande situation, skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen.

De menar att systemet begränsar möjligheterna att underhålla, renovera och bygga, och att en större reform av hyressättningen behövs. Om riksdagen inte kan enas om det vill de se mindre ändringar i skiljemannalagen: att alla hyresvärdar får tillgång till en skiljeman, och att skiljemannen måste motivera sitt beslut.

Hyresgästföreningen har inte svarat på debattartikeln. Organisationen har tidigare sagt att den vill ersätta dagens skiljemannamodell med partssammansatt tvistlösning och mer medling, och att lagen har överutnyttjats av Fastighetsägarna.

[Hyresbostäderna har sökt Hyresgästföreningen för en kommentar. Texten uppdateras. – BEHÅLL ENDAST OM HGF FAKTISKT KONTAKTAS]