Telge Bostäder har över 100 000 personer i sin bostadskö. Innan en sökande kan anmäla intresse för en lägenhet kontrollerar bolaget inkomst, hushållets storlek och betalningsförmåga. Det görs i dag för hand av uthyrningsenheten.

AI-agenten ska läsa de underlag som sökande skickar in, till exempel PDF-filer, skärmdumpar och fotograferade dokument, kontrollera att de är äkta och söka i offentliga register. Resultatet blir en maxhyra. Den som bedöms klara till exempel 8 000 kronor i månaden blir godkänd för lägenheter upp till den nivån i sex månader.

– Den tar inga beslut, utan samlar ihop information, gör en liten kalkyl och presenterar resultatet för medarbetarna, säger Peter Gustafsson, chef för it och digitalisering på Telge Bostäder, till Fastighetstidningen.

Agenten har ingen direktkontakt med de sökande. Underlaget ska visa hur den har resonerat, och uthyraren kan göra en egen bedömning. Lösningen är ännu inte i drift. Bolaget planerar stickprov för att följa upp om medarbetarna med tiden slutar ifrågasätta agentens bedömningar.

Peter Gustafsson säger att han inte känner till något annat bostadsbolag som gjort något liknande, och att bolaget är berett att avstå om riskerna visar sig vara större än nyttan.

– Det finns inget självändamål med AI. Är nedsidan större än uppsidan, då är det ingenting att ha, säger han.

Telge Bostäder deltar i IMY:s så kallade innovationssandlåda, där organisationer får cirka sex månaders kostnadsfri vägledning om hur nya tekniska lösningar kan förenas med dataskyddsreglerna.

Cecilia Margenberg, jurist vid IMY:s innovationshubb, pekar på flera risker: att systemet gör fel, att det får tillgång till fler personuppgifter än nödvändigt, att användarna med tiden litar för mycket på det och att underlaget blir diskriminerande.

– Ett AI-system i sig kan aldrig vara ansvarigt. Därför blir det väldigt viktigt att den mänskliga kontrollen hela tiden finns, säger hon.