Rapporten, "Frivillig reglering av prissättning – exemplet svensk fjärrvärme", är skriven av Lars Fälting och Anders Forssell vid Uppsala universitet och Magnus Åberg vid Högskolan i Gävle. Forskarna arbetar självständigt i förhållande till Konkurrensverket, och deras slutsatser är inte bindande för myndigheten.

Fjärrvärme står för drygt 90 procent av uppvärmningen i flerbostadshus. Forskarna har gått igenom branschorganisationens arkiv för två perioder, 1950–1973 och 1990–2012. De konstaterar att branschen i båda perioderna har drivit frågan om frivillig prisreglering och att försök att styra priserna genom ökad konkurrens, via substitut och tredjepartstillträde, har visat sig otillräckliga. Oreglerad prissättning har i båda perioderna väckt reaktioner från användare, särskilt runt år 2000.

Fastighetsägare tas upp som en av användargrupperna. Under den senare perioden sökte Fastighetsägarföreningen och Villaägarföreningen aktivt statlig reglering av fjärrvärmepriserna, medan branschorganisationen tillsammans med SABO och Riksbyggen var överens om att prisprövningen inte skulle vara statlig, skriver forskarna.

Om dagens läge konstaterar forskarna att de ser tydliga likheter med situationen runt millennieskiftet, med missnöjda användare och tryck från politiken. Antalet ärenden hos Fjärrvärmenämnden ökade kraftigt från 2022 och nådde en topp 2023 på cirka 950 ärenden, enligt rapportens diagram.

Rapporten beskriver bland annat Malmö 2023, där lokala fastighetsbolag och fastighetsägare anmälde E.ON till Konkurrensverket efter en annonserad prishöjning på 20 procent. E.ON uppgav att höjningen behövdes för att kompensera för högre gaspriser och sänkte sedan höjningen till 13 procent. E.ON blev det första bolag som uteslutits ur Prisdialogen.

Forskarna skriver att situationen skiljer sig från tidigare på två punkter. Sedan 2017 finns ingen branschorganisation specifik för fjärrvärme, eftersom Svensk Fjärrvärme ingår i Energiföretagen. Det finns också numera två forum för prisfrågor, Prisdialogen och Fjärrvärmenämnden, där Prisdialogen i dag behandlar prisernas förändringstakt. Rapporten noterar även att Fjärrvärmenämndens förmåga att fungera prisreglerande har ifrågasatts. Energiföretagen har tidigare pekat på att medlemsbolagens kostnader ökat och att konkurrens finns på värmemarknaden i stort, genom andra uppvärmningsformer.

Rikard Silverfur, utvecklings- och hållbarhetschef på Fastighetsägarna, uppger till Fastighetstidningen att rapporten är ett värdefullt historiskt perspektiv men att den huvudsakligen bygger på branschens egen dokumentation.

– Rapporten bekräftar att det handlar om ett strukturellt systemfel, säger han.

– Kundens rätt till skäliga priser kan inte vara beroende av leverantörens frivilliga medverkan, säger Rikard Silverfur.

Fastighetsägarna vill ha en lagstadgad skälighetsprövning och anser att Prisdialogen inte räcker. Rikard Silverfur uppmanar regeringen att snabbt göra det möjligt för Energimarknadsinspektionen att inrätta den föreslagna tvistlösningsfunktionen.

– Det är inte fler utredningar som behövs, säger han.

Forskarna anger själva att arkivmaterialet kommer från branschorganisationen och kan ha färgat bilden. De föreslår som fortsättning en motsvarande analys av Hyresgästföreningens eller Svenska Fastighetsägareförbundets arkiv.