Boverket skriver upp årets hyresrättsbyggande – sänker prognosen för 2027 och 2028

Enligt Boverkets byggprognos väntas strax över 32 000 bostäder påbörjas under 2026 – 30 000 genom nybyggnad och cirka 2 000 genom ombyggnad. För 2027 och 2028 räknar myndigheten med att byggandet ökar ytterligare, till 34 000–35 000 bostäder per år.

I juniprognosen, publicerad den 10 juni, låg motsvarande siffra för 2026 på cirka 29 000 bostäder totalt (omkring 27 000 nybyggnader och 2 000 genom ombyggnad) – en nedskrivning som då gjordes med nästan 7 000 bostäder jämfört med Boverkets prognos från mars.

Hyresrätterna uppreviderade för i år

Bryts nybyggnadssiffrorna ner på upplåtelseform framgår att Boverket i septemberprognosen räknar med 16 200 påbörjade hyresrätter i flerbostadshus under 2026, att jämföra med 14 800 i juniprognosen – en ökning med 1 400 bostäder, eller knappt 9,5 procent. Bostadsrätterna skrevs upp ännu mer i relativa tal: från 7 100 till 8 100, en ökning med 1 000 bostäder (14 procent).

För de kommande åren pekar dock prognosen åt andra hållet. För 2027 räknar septemberprognosen med 15 600 påbörjade hyresrätter, ner från 16 500 i juniprognosen, en minskning med 900 bostäder (5,5 procent). För 2028 sänks hyresrättsprognosen från 15 500 till 15 200 bostäder (2 procent). Bostadsrätterna följer samma mönster: prognosen för 2027 är i det närmaste oförändrad (10 500 i juni mot 10 400 i september), medan prognosen för 2028 sänks från 10 900 till 10 300 bostäder.

Sätts hyresrätternas andel av det totala flerbostadsbyggandet i relation till bostadsrätterna sjunker andelen hyresrätter något i båda prognoserna: från drygt två tredjedelar av flerbostadsbyggandet 2026 (66–67 procent i både juni- och septemberprognosen) till omkring 59–60 procent 2027 och 2028.

Boverkets förklaringar

Boverkets nationalekonom Oskar Gramstad kommenterade septemberprognosen så här:

– Det som sticker ut i denna prognos är hur stabilt marknadsläget är, trots kriget i Iran.

Hushållens ökade köpkraft och de marginellt ökade byggkostnaderna anges som skäl till att risken för ett bakslag i byggandet bedöms som minskad. Samtidigt noterar myndigheten att byggkostnaderna fortfarande är höga jämfört med nivåerna före 2022 och att många hushåll fortfarande har lägre köpkraft än innan kriget i Ukraina.

I juniprognosen beskrev Oskar Gramstad ett mer osäkert läge:

– När kriserna i vår omvärld avlöser varandra leder det till tuffa villkor för bostadsbyggandet. Samtidigt hör vi positivare tongångar från branschen än tidigare, vilket öppnar för en högre byggtakt under året.

Boverket pekade då på pressade ekonomiska villkor, höga byggkostnader, begränsad köpkraft, konkurrens från befintliga bostäder och geopolitisk osäkerhet som strukturella hinder för byggtakten, mot ett bedömt årligt bostadsbehov på omkring 30 000 bostäder.