Förslaget finns i promemorian Gäldenärens avtal i konkurs. Remissrundan avslutades i slutet av oktober, och av de 51 remissvaren är det främst fastighetsägarsidan som invänder mot de delar som rör hyresavtal.
Förslaget bygger på reglerna i lagen om företagsrekonstruktion. När en konkursansökan har lämnats in får motparten i ett avtal inte häva det på grund av dröjsmål med betalning eller annan prestation. Konkursboet får sedan välja att inträda i avtalet. Gäller avtalet fortlöpande prestationer, som ett hyresavtal, får boet välja att inträda bara för viss tid eller mängd, om det inte medför en betydande olägenhet för motparten.
Om boet inträder kan motparten kräva säkerhet. Om boet inte vill inträda, eller inte lämnar besked inom skälig tid, får motparten häva avtalet.
För lokaler föreslås en särskild regel. Konkursboet ska kunna använda en hyreslokal den första månaden efter konkursbeslutet utan att anses ha inträtt i avtalet. Hyran för den månaden blir då en vanlig konkursfordran. I dag kan hyresvärden uppmana boet att lämna lokalen, och ställs den inte till förfogande inom en månad ansvarar boet för hyran från konkursbeslutet.
Bostadshyresgäster omfattas inte av de nya reglerna. Hyresavtal för gäldenärens egen bostad undantas, och de nuvarande reglerna i jordabalken om bostadshyresgästens konkurs behålls i sak. En bostadshyresgäst ska också även i fortsättningen kunna säga upp avtalet om hyresvärden går i konkurs innan hyresgästen har flyttat in.
Fastighetsägarna Sverige avstyrker hävningsförbudet och möjligheten till delvis inträde i lokalhyresavtal. Organisationen pekar på att lokalhyresavtal ofta löper i flera år och kräver kostsamma anpassningar för hyresgästen.
"Insolvens drabbar därmed hyresvärdar hårdare än många andra borgenärer", skriver Fastighetsägarna.
Enligt organisationen avstår hyresvärdar i dag ofta från att säga upp en hyresgäst med tillfälliga betalningsproblem. Med ett hävningsförbud kan de i stället känna sig tvungna att säga upp tidigare och kräva större säkerheter, till exempel bankgarantier. Fastighetsägarna menar också att en minskad hyresyta i praktiken är en ny upplåtelse och att ett lokalhyresavtal därför inte kan delas.
Flera större fastighetsbolag delar kritiken, uppger Fastighetstidningen. Vasakronan, HSB och Lundbergs menar enligt tidningen att förslagen kan leda till att hyresvärdar ställer högre krav på säkerheter, till exempel bankgarantier, när nya hyresavtal tecknas. Det kan i sin tur driva upp hyrorna och göra det svårare för företag att hitta lokaler.
Även Bostadsrätterna, som företräder bostadsrättsföreningar som hyr ut lokaler, avstyrker hävningshindret. Om enmånadsregeln ändå införs vill organisationen korta tiden till två veckor. Svensk Inkasso avstyrker enmånadsregeln i föreslagen form och vill att boet betalar skälig ersättning från det att det börjar använda lokalen i verksamheten.
Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet, som organiserar konkursförvaltare, stödjer hävningshindret men ser samma risk som hyresvärdarna: att motparter häver avtal innan en konkursansökan görs.
"Hävningshindret kan därigenom bli konkursdrivande", skriver kollegiet.
Sveriges advokatsamfund ställer sig bakom förslaget och gör samma påpekande. Stiftelsen Ackordscentralen delar promemorians bedömning att boet ska kunna använda en lokal under en månad utan att ta på sig ansvar för hyran.
Småföretagarnas Riksförbund tillstyrker förslagen i sin helhet. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet gör detsamma, och Ekobrottsmyndigheten och Tillväxtanalys är positiva.
Stockholms tingsrätt avstyrker däremot avtalsreglerna. Tingsrätten anser att underlaget är bristfälligt och att konsekvenserna för gäldenärens motparter inte har belysts tillräckligt.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
